Blogg
Sida 15
MISAB 16 - omsättningsrekord (?)
19 Sep 2015
Dags att lägga MISAB 16 ”till handlingarna”. Denna gång hade Gorgon både möjlighet och goda skäl att medverka båda dagarna. Och som man numera vant sig med, så blev detta två mycket trevliga dagar med såväl spänning som trevligt avspänt umgänge med likasinnade. Den preliminära prislistan har publicerats, och om jag summerat rätt, så slutade de två dagarna med en totalt klubbad summa på drygt 8,3 miljoner kr. Jag har inte stenkoll på alla tidigare MISAB-auktioner, men jag tror att detta möjligen var den första att passera 8 millar.
Fredagen lockade med en del bra utländska mynt, samt sedlar, polletter och medaljer. Men det som lockade Gorgon mest var ett ovanligt rikt utbud av äldre numismatiska böcker, tryck, och kataloger. Och visst kunde att par bra kompletteringar av det egna biblioteket göras. En tung kasse bars hem...
Ca 50 budgivare hade anammat kallelsen från Dan och MISAB denna första dag – trots att det för de flesta var en vanlig arbetsdag, och att vädergudarna levererade tunga gråa skyar med en hel del nederbörd.
När lördagens auktion startade var auktionssalen i det närmaste helt fullsatt, vilket betyder drygt 100 förväntansfulla samlare med var sin budspade. Gorgons analys av dagen nöjer sig med att konstatera att den tydliga trenden med ökat intresse för de svenska medeltidsmynten, som jag omnämnt redan tidigare, verkar hålla i sig. Och detta märktes såväl på antalet budgivare, som på slutpriserna. Den som vill analysera detta i detalj bör ägna en stund åt att jämföra utropspriser med klubbade priser. T.ex. kan man notera att priserna på Valdemars penningar nu återhämtat sig bra efter några år med svalt intresse från samlarna. Och Gorgon hade lärt sig av misslyckandet från i våras då endast ett fåtal objekt fick följa med hem. Mina maxbud hade denna gång justerats uppåt i enlighet med ovan beskriven trend, och resultatet blev det förväntade; hela 8 mynt kunde läggas till samlingen. Fem av dessa utgörs av nya typer eller varianter, medan tre mynt kommer att ersätta redan befintliga mynt i lägre kvalitet. Och med ett sådant utfall kan man bara vara mycket nöjd!
Kauko Räsänen har avlidit
12 Sep 2015
1900-talets, enligt min åsikt, främste nordiske medaljkonstnär - Kauko Räsänen - avled i Torsdags. Räsänen är känd bl.a. som uppfinnare av den 2- och 3-delade konstmedaljen, och han hade ett intimt samarbete med svenska Sporrong på 1970-talet. Han blev 89 år gammal.
En katalog över Räsänens medaljproduktion utgavs 2011.
Ett kul initiativ
31 Aug 2015
Söderköpings Gästabud, med medeltidstema, arrangerades i helgen. Bland alla aktiviteter med medeltida stuk, kunde en tidsenligt klädd myntentusiast visa upp en för evenemanget speciellt framtagen örtug, och samtidigt göra lite reklam för mynt och myntsamlande. Myntet (om man får kalla det så) är slaget i silver och har Albrekt av Mecklenburgs örtug från Söderköping som förebild. För att undvika att myntet förväxlas med ett äkta så har man ändrat åtsidans inskrift från ALBERTVS REX till FESTVM SVDCOP. En trevlig souvenir!
Om någon vill förvärva ett exemplar, så kan utgivaren kontaktas på [email protected]
Läs gärna lite mer om detta på sidan 3 i Lilla Tidningen.
Läs också gärna mera om Albrekts örtugar från Söderköping i mitt bloggarkiv 2014. Inlägget om dessa intressanta mynt publicerades 2014-01-18.
MISAB auktion 16 - katalogen har anlänt
20 Aug 2015
Och så har katalogen till MISAB:s 16:e auktion som vanligt anlänt ca 4 veckor före auktionsdatum. Även denna gång kan Dan Carlberg och MISAB erbjuda medeltidssamlaren lite utmaningar. De svenska och gotländska medeltidsmynten återfinns som utrop 446 till 532, d.v.s. totalt 87 utrop. De riktiga ”rökarna” lyser med sin frånvaro, men det finns i alla fall ett par mynt som fått ett eller två ”R”; MISAB har nämligen ändrat sin policy angående hur man anger raritet, och nu anammat det system som Ahlströms använde med ett till fyra ”R”. Mera om hur detta skall tolkas framgår av katalogen. Det säger sig självt att detta inte är någon exakt vetenskap, då det alltid finns utrymme för ett ”mörkertal”, d.v.s. privatägda mynt som är okända för den som utarbetar katalogen. Rent generellt så skall man som köpare vara medveten om att auktionsfirman säkert gör sitt bästa för att ge så korrekt information som möjligt, men som sagt – raritetsangivelser är ingen exakt vetenskap.
Då de verkliga toppmynten när det gäller raritet saknas denna gång, så kan man som samlare istället denna gång inrikta sitt intresse mot lite vanligare mynt i bra kvalitet, ty ett flertal sådana skall gå under klubban den 18-19 september. Var och en har sina egna preferenser och prioriteringar, men om Gorgon skall välja ut ett mynt som särskilt intressant, så får det bli utrop nr 530. En gotländsk örtug (gote) med lammet vänt åt höger. Ett sällsynt mynt, som endast utbjudits ett fåtal gånger de senaste decennierna. Läs gärna mera om gotar med högervänt lamm i Gorgons blogginlägg daterat 2013-07-19.
Vi ses väl på auktionen?
Bröderna Hunts numismatiska samlingar
18 Aug 2015
Att läsa andra myntbloggares inlägg är både lärorikt och inspirerande. Vår f.n. mest aktive bloggare är nog Micke. Jag noterar att han idag skriver om bröderna Hunts försök att köpa upp allt silver i världen i slutet på 1970-talet och början av 1980-talet. En sedelärande historia om hur man kan spekulera bort några miljarder (dollar) av en familjeförmögenhet. Jag minns själv hur silverpriserna rusade under tidigt 1980-tal, vilket (bl.a.) medförde att Gorgon genom att sälja några hundra 40-procentiga enkronor skaffade kapital för att istället investera i bl.a. några penningar från Birger Magnusson, vilka fortfarande pryder sin plats i samlingen.
Men åter till bröderna Nelson Bunker och William Herbert, båda med efternamnet Hunt. Dessa två amerikanska miljardärer (i dollar) nöjde sig nämligen inte med att investera i silver, utan de byggde också upp mycket förnämliga samlingar av antika mynt. Helt enastående kollektioner som hör till de absolut bästa samlingarna av antika mynt som någonsin sammanbragts av privatpersoner. Efter konkursen 1988 tvingades dock bröderna att sälja dessa samlingar, och det blev firman Sotheby’s som 1990 och 1991 skingrade samlingarna. De kataloger som då producerades, med fantastiska färgbilder på de mest exklusiva objekten, och rent generellt mycket påkostat tryck och bindning, var nog vid denna tidpunkt de mest högklassiga myntkataloger som producerats.
Sviten med Sotheby’s Hunt-kataloger 1990-1991 omfattar totalt 8 kataloger, varav den första inte innehåller några mynt, utan antika vaser, byster och statyer – även sådant samlade alltså bröderna på. Medan broder Nelson intresserade sig för grekiska och romerska mynt, var William mest road av bysantiska präglingar. Nelson hade även en stor samling med islamiska mynt, totalt drygt 8500 exemplar, vilka såldes som ett utrop (!) i april 1991.
Även om man i likhet med Gorgon inte samlar antika mynt, så pryder dessa kataloger sin plats i det numismatiska biblioteket. Att bläddra i dessa är en ren njutning. Katalogerna är inte speciellt svåra att anskaffa, möjligen med undantag för den med de islamiska mynten vilken är ganska sällsynt. Upplagorna var stora, men man får nog ändå vara beredd på att betala mellan 50 och 100 USD per styck för dem om man försöker köpa dem antikvariskt från USA – därmed inte sagt att man inte kan hitta enstaka kataloger billigare om man letar.
Myntsamlaren Otto Hirsch (1858-1945)
16 Aug 2015
Nyligen (16 augusti) skrev Micke på sin numismatiska blogg en kort historik om anrika M.C. Hirsch Mynthandel med några biografiska noteringar om släkten Hirsch. Detta fick mig att dra mig till minnes att jag tidigare stött på en annan person med namnet Hirsch i myntsamlarsammanhang. I mitt bibliotek finns nämligen fem myntauktionskataloger från Stockholms Bokauktionskammare från 1875 och 1876 som tillhört musikhandlaren Otto Hirsch (1858-1945). Samtliga dessa kataloger har Otto Hirsch namnteckning på första sidan, och några har också inköpskvitton bifogade. Denne Otto Hirsch verkar inte alls vara uppmärksammad i senare tiders biografier över äldre tiders myntsamlare.
Om Otto Hirsch kan man på Wikipedia läsa bl.a. följande:
”Otto Joseph Hirsch, född 1 oktober 1858 i Stockholm, död där 27 januari 1945, var en svensk musikförläggare, bokhandlare och företagsledare. Otto Hirsch fick tidigt arbeta inom faderns, Abraham Hirsch, musikförlag. Han fick 1884 ansvaret för detta men lämnade kring sekelskiftet 1900 den löpande ledningen åt medarbetare. I stället inriktade han sig på bokhandel med anledning av att bokhandeln Samson och Wallin hade ekonomiska svårigheter. Denna bokhandel övertogs av Hirsch som 1901 ombildade den till AB Nordiska Bokhandeln och även blev ensam ägare. Han var VD till 1920 och fanns i styrelsen till 1940. Han återgick delvis till musikförlagets arbetsfält men sålde det 1943 till Gehrmans musikförlag.”
Jag känner inte till något mera om Otto Hirsch i egenskap av myntsamlare. Han saknas i den medlemsförteckning över SNF:s medlemmar som publicerades i Numismatiska Meddelanden nr IX år 1883, liksom i motsvarande förteckning i NM X år 1887.
Bilden på Otto Hirsch är lånad från www.geni.com.
Nedan avbildas också ett inköpskvitto från auktionen 22 och 24 mars 1876 [Hesse #1999], kvitterat av den välkände Claes Gartz.
Myntmässa i Stockholm i november (?)
8 Aug 2015
Enligt ännu obekräftade uppgifter så kommer Sveriges Mynthandlares Förening att arrangera en myntmässa i Stockholm i november. Datum är tydligen inte slutgiltigt spikat, men lokalen uppges vara samma som vid den lyckade mässan i februari – Sheraton Hotel. Se även mitt inlägg om Februari-mässan, daterat 2015-03-01, nedan.
Svåra myntherrar - plats nr 2
5 Aug 2015
Ursupatorn Knut Långe, som med våld tog makten från Erik Eriksson 1229, men sedan avled redan 1234, får placering nr två. Endast tre säkra exemplar finns privat; ett ex vardera av LL IV:2b, IV:3, och IV:7). Myntet med fanan (LL IV:8a) hör enligt nya rön troligen till Ulf jarl – se plats 1.
Obekräftade uppgifter finns om ytterligare ett eller möjligen två ex i privata samlingar vilket, om det visar sig vara korrekt, skulle göra att Knut byter plats med Birger. Men ännu så länge så har vi endast tre säkra ex – inte mer.
Här nedan avbildat exemplar kommer ur Sven Svenssons samling, och kan spåras tillbaka till den försäljning av dubbletter ur KMKs samlingar som arrangerades av Appelgren 1909, och därmed till Eskilstunafyndet 1879.
Svåra myntherrar - plats nr 3
5 Aug 2015
Av Birger jarls mynt finns f.n. fyra kända exemplar i privatsamlingar, vilket ger Birger en tredjeplats. Ett femte exemplar, som utbjöds på en dansk auktion för ett antal år sedan, visade sig vara stulet från Varnhems museum på 1970-talet. Det beslagtogs, och är numera återbördat till offentlig ägo.
Nedan avbildat exemplar har en fin proveniens, då vi vet att det kommer ur Jakob von Engeströms samling, och därmed också med säkerhet ur det stora Styrafyndet 1786. Det såldes på Ahlströms auktion 37, år 1988.
Svåra myntherrar - plats nr 1
5 Aug 2015
På delad förstaplats hittar vi den mynttyp med ett patriarkalkors som slogs i Lödöse på 1150-talet av biskop Bengt den Gode (enl. Roger Svensson och Sven-Erik Arnell) eller Sverker den äldre (enl. Rune Ekre och Kenneth Jonsson), och ett mynt som tidigare attribuerades till Knut Långe (LL IV:8a), men som enligt de senast publicerade rönen (Roger Svensson – Renovatio Monetae, SNF 2012) istället bör vara utgivet av Ulf jarl. Båda dessa mynt är – så vitt jag vet – endast kända i ett enda exemplar vardera utanför museerna.
Brakteaten från 1150-talet ansågs tidigare vara norsk, och har därför saknats i alla tidigare samlingar av svenska medeltidsmynt förutom just det exemplar som fanns i samling Bonde, och som kom ut på marknaden 2010 på auktion Bonde 6. Myntet är ytterst sällsynt även i museisamlingar och fynd, men det kan naturligtvis inte helt uteslutas att ytterligare något exemplar kan finnas i av mig okända samlingar i Sverige eller Norge.
Ulf jarls penning kommer ur Rolf Sjöbergs samling (Ahlström auktion 40), och har tidigare tillhört Sven Svensson och Israel Bonnier (Holmberg auktion 69, 1906). Med största sannolikhet kommer den, liksom alla privatägda exemplar av Knut Långes mynt, ur det hittills enda kända skattfyndet med Knuts och Ulfs mynt – Eskilstuna 1879. Myntet är som synes spräckt och fragmentariskt och uppklistrat på papper. Men då det är det enda privatägda exemplaret, så kan man inte vara kräsen när det gäller kvalitet!
Olofströmsmässan 2015
22 Jul 2015
2015-07-22 Olofströmsmässan 2015
Åter igen hade jag möjlighet att besöka myntmässan i Olofström. Jag har tidigare skrivit i positiva ordalag om denna mässa, och inte heller detta år blev jag besviken. Kristianstadsortens Numismatiska Förening (KNF) skall ha all heder av detta arrangemang. Och denna mässa är ju ett alldeles utmärkt skäl att förlägga en semestervecka i de sydliga landskapen.
När mässan öppnade var köerna nog lite kortare än förra året, men efter en halvtimme så hade besökarna hittat hit. Det är alltid svårt att uppskatta antalet besökare på en mässa, då dessa kommer och går under dagen. Jag tror dock att det var fler entusiaster som hittat hit denna gång, jämfört med förra året. Ett drygt dussin handlare gjorde sitt bästa för att erbjuda intressanta kompletteringar till besökarnas samlingar, och KNF informerade om sin verksamhet. Klubben hade också en liten intressant utställning av gotländska mynt på sitt bord.
Denna gång gjorde Gorgon inga kompletteringar av medeltidssamlingen – även om det fanns medeltida mynt på några av handlarnas brickor. Istället så blev det lite kompletteringar av det numismatiska biblioteket samt ett och annat objekt till Gorgons numismatiska kuriosa-samling.
Liksom tidigare år besöktes även den gigantiska antik- och samlarmarknaden i Degeberga dagen efter. Utbudet av numismatica är begränsat även om två mynthandlare hade bord, men det finns ju oerhört många andra antika föremål som man gärna skulle vilja ha! Så om man samlar lite bredare än bara mynt och medaljer, så är Degeberga rätt plats att jaga!
Nedan en stämningsbild från Olofström med hugade spekulanter vid Nilssons Mynthandels bord.
Myntmässa i sommarvärmen!
11 Jul 2015
Nåja, vi får väl se hur det blir med sommarvärmen, men om exakt en vecka (18 juli) är det dags för Myntmässan i Olofström. Jag har besökt denna ett par gånger, och kan intyga att den utgör ett mycket trevligt numismatiskt inslag i sommarsemestern. Detta är faktiskt den myntmässa som hittills givit bäst utdelning när det gäller kompletteringar av Gorgons egen samling.
Så om ni ändå råkar befinna er i de sydligare landskapen denna helg, så passa på att träffa likasinnade och kanske t.o.m. förvärva ett eller annat objekt till samlingen eller den numismatiska bokhyllan.
Mera information hittar ni här.
Och nedan en bild från mässan 2014.
Svåra myntherrar - plats nr 4
30 Jun 2015
På plats fyra med endast fem säkra exemplar utanför museerna hittar vi mynt från Johan Sverkersson. Jag har valt att inte lägga Johan på delad placering med Håkan Magnusson (plats 5, också med fem kända exemplar i privat ägo) av två skäl – dels tror jag (rätt eller fel) att ”mörkertalet” är större för Håkans mynt, och dels så finns möjligheten att Håkans mynt skall betraktas som norska. Notera att rent generellt så gäller att den inbördes placeringen för platserna 2-5 kan ändras om enstaka tidigare okända exemplar dyker upp på marknaden.
De kända exemplaren av Johans vackra mynt kommer, med endast ett fåtal undantag, från ett och samma fynd – Dimbo i Västergötland. De allra flesta exemplaren från det fyndet finns numera i KMK. Ett mindre antal mynt från fyndet hamnade dock i privata händer, och av de mynt som KMK inlöste användes en del tidigt som bytesobjekt med andra museisamlingar, t.ex. KMMS i Köpenhamn. Byten genomfördes även med privata samlare. Bl.a. så ingick ett flertal exemplar i Stiernstedts samling, som senare förvärvades av Antell, som testamenterade sina samlingar till Nationalmuseet i Helsingfors.
Av de nu kända mynten i privat ägo är tre av typen med fågelhuvud (LL III:4), medan typerna med krona (LL III:1) och svärd (LL III:5a) finns i endast ett ex vardera.
Den Blomstertid, del 2
20 Jun 2015
Precis när jag trodde att den numismatiska vårterminen var avslutad så fick jag en möjlighet att närvara när Strängnäs Myntklubb avhöll sitt sista möte inför sommaren, den 15 juni. Ett dussin medlemmar hade slutit upp för att höra Kent Bengtsson tala om Medeltida myntning i Södra Sverige. Kent är ju en av de ledande auktoriteterna på den vikingatida och medeltida danska myntningen, och under den perioden så var ju Skåne och Blekinge danskt. Vi fick en exposé över myntningen i de sydsvenska landskapen, och dessutom kaffe med välsmakande tårta till.
Myntklubben i Strängnäs har fokuserat sin verksamhet mot kunskapsspridning, och har under de senaste åren arrangerat en mängd intressanta föredrag med en stor variation på ämnen. Gorgon önskar lycka till med kommande program!
Den blomstertid nu kommer!
10 Jun 2015
Den numismatiska ”vårterminen” går mot sitt slut. Vårens mässor och auktioner är avklarade, och myntklubbarnas vårprogram är också snart historia. Numismatiska Klubben i Uppsala hade sin sista programpunkt den 30 maj – ett samarrangemang med Museum Gustavianum och Uppsala Universitets Myntkabinett. Temat var ”Vad samlar du på?”, och då inte bara mynt, utan rent generellt. Vi fick dels en del intressanta etnologiska aspekter på samlandet belysta av prof. Birgitta Meurling, som exemplifierade med samlandet av t.ex. skor och gosedjur. Doktoranden vid konstvetenskapliga institutionen, Greger Sundin, tog sedan vid och beskrev hur samlandet förändrats genom tiderna, med fokus mot de senaste decennierna. Avslutande föreläsning stod Magnus Wijk för. Han gjorde en exposé över myntsamlandet från 1500-talet till våra dagar. Alla föreläsningar följdes av en livlig diskussion. Parallellt med föreläsningarna så hade Uppsalaklubben ett informationsbord och en av klubbens medlemmar, Eric Knutsson, förevisade sina samlingar och gav råd och information till de besökare som hade tagit mynt med sig till dagens evenemang. En lyckad avslutning på vårens aktiviteter i Uppsala.
Och ikväll (10 juni) var det så dags för avslut även för Sigtuna Myntklubb. Som vanligt hade ett 40-tal medlemmar hörsammat kallelsen, och utöver de obligatoriska programpunkterna med information, auktion, och kaffe, så bjöds de närvarande på en översikt över den svenska numismatiska litteraturens historia av den i numismatiska sammanhang välkände Per-Göran Carlsson. P-G lovade inledningsvis att klara av detta på 15 minuter, men vi fick oss en dryg halvtimmes lärdom serverad – efterföljande diskussion oräknad!
På bilderna nedan ser ni Magnus Wijk och P-G Carlsson sprida lärdom till massorna. (Boken som P-G förevisar är Elias Brenners Thesuarurus Nummorum.)
