Gorgons myntsida

MISAB 23

20 May 2017

Gorgon hade tyvärr inte möjlighet att själv närvara på MISABs 23:e auktion i Möckelsnäs. Den preliminära prislistan har precis publicerats, och man kan konstatera att medeltiden generellt betalades ganska bra. Visst klubbades några objekt förmånligt för köparen (t.ex. 891, 904, och 913), men de flesta betaldes ”efter förtjänst” eller t.o.m. bättre än så. Dyrast blev som förväntat Interregnumörtugen LL 2b som klubbades för 42.000 kr + 18,75%. Detta är absolut inget överpris då dessa intressanta och mycket sällsynta mynt alltid betalats mycket bra. Redan 1989 (Ahlström auktion 40) nåddes 50.000 kr + 10% när Rolf Sjöbergs ex av Interregnum LL 1 såldes. Ett ex av LL 2a nådde imponerande 74.000 kr + 15% på Ahlström auktion 68. Så dagens klubbslag var väl motiverat. Köparen kan känna sig nöjd!

Snart sommar...

16 May 2017

Den numismatiska ”vårterminen” närmar sig sitt slut. Det som återstår är väl MISAB auktion 23 kommande helg, samt eventuellt något intressant objekt på den internationella marknaden. Sedan väntar (förhoppningsvis) icke-numismatiska aktiviteter associerade med sommar, värme, och sol.

Utöver att pyssla med den egna samlingen och förkovra sig genom att studera numismatisk litteratur, är det tre saker som verkligen förgyller tillvaron för en riktig mynt-nörd som Gorgon, nämligen:

Auktioner, myntmässor, och myntklubbarnas möten.

Förra veckan avslutade såväl Sigtuna Myntklubb som Numismatiska Klubben i Uppsala sina vårprogram. Gorgon passade på att besöka båda tillställningarna. Mycket trevligt!

Som ”special guest star” hade Sigtunaklubben denna gång spelmannen Magnus, som hänförde klubbens medlemmar med medeltida toner framförda på vevlira (ett instrument känt redan från tidig medeltid). Uppsalaklubben hade glädjen att få lyssna till Dan Carlberg som berättade om äldre polletter.

MISAB 23 - katalogen har anlänt

30 Apr 2017

Alla som trodde att möjligheterna till förvärv av medeltidsmynt under våren 2017 i stort sett var avklarade efter MISAB 21-22, samt FriMynt, får nu ytterligare en chans!

MISABs auktion 23, den 20 maj, visar sig innehålla ett litet avsnitt med örtugsmynt ur Sven Svenssons samlingar. Utöver en del vanligare objekt finns även några märkta R, RR, eller RRR. Mest spektakulär, och därmed troligen dyrast, är en ovanligt trevlig s.k. Interregnum-örtug (utrop nr 899) från 1465-67, slagen av någon av riksföreståndarna i Stockholm under den period då Karl Knutsson förlorat makten över den ”västra rikshalvan” och fick nöja sig med att vara kung över större delen av Finland. Bland andra högintressanta objekt märks två mycket sällsynta hybrider från den tidigaste delen av Sten Sture d.ä.:s halvörtugsmyntning i Västerås (utrop 906 och 908). För den som vill veta mera om dessa rekommenderas mitt blogginlägg daterat 2015-03-20.

FriMynt 2017

24 Apr 2017

FriMynt 2017 – tja, vad kan man säga om detta evenemang? Det är väl bara att åter igen konstatera att det är väl använd tid att köra 130 mil t.o.r. för att få vara med på denna tillställning! ”Alla var där”, brukar man säga om denna mässa, och som vanligt var det (nästan) sant. Och utöver de möjligheter till goda förvärv som en mässa av denna storlek erbjuder, så kan man ju även utnyttja tillfället till att granska intressanta objekt även utanför sin egen ”comfort zone”. Mycket lärorikt!

Trevligt och lärorikt är även de diskussioner med andra samlare som naturligt uppstår i ”kaffehörnan” över en kopp kaffe och/eller en varm korv med läsk.

Detta år var utbudet av svenska och gotländska medeltidsmynt bättre än på mycket länge – jag kan faktiskt inte minnas när jag på en och samma mässa kunnat se så många trevliga och rara medeltidsmynt. Tyvärr har Gorgon precis som de flesta andra samlare en begränsad budget, vilket denna gång kändes extra hårt. Ett (1) mycket bra mynt fick följa dock med hem, samt några numismatiska publikationer.

Antalet utställare var väl ungefär som vanligt, men kanske var antalet besökare något färre än förra året? Inträdet, 100 kr, är kanske i saftigaste laget för en del samlare? Vädret var som vanligt vackert, om än lite kyligt och blåsigt. Jag fick några andrahandsuppgifter som indikerade att kommersen varit god, och att handlarna var nöjda med utfallet!

När man regelbundet besöker en viss mässa, så skaffar man sig vissa vanor eller traditioner. I Gorgons fall innebär detta bl.a. ett stopp vid Hornborgasjön på vägen till Helsingborg, samt en god middag med likasinnade på Le Cardinal på lördagskvällen.

Fascinerande Fulingar 8: Gotlands/gotlänningarnas konung!

16 Apr 2017

Efter ett längre uppehåll (drygt 2 år!) återvänder jag till detta tema!

Gotland hade under medeltiden en mycket självständig ställning i Norden. Visserligen hörde ön rent formellt till Sverige fram till 1361, då den erövrades av danskarna, men av den svenska överhögheten syns inga spår på de bevarade mynten. Ön hade en egen mynträkning, med 288 penningar per Mark, och fram till ca 1340, då den gotländska örtugen – goten – introducerades, präglades endast penningar på ön. Efter att Danmark erövrat ön fortsatte man att utge gotar och penningar i form av s.k. W-brakteater.

Runt 1450 övergår man till att slå mynt enligt dansk mynträkning, och örtugen blir en hvid (4-penning). Skillingen (12-penning) introduceras, troligen 1522, av Sören Norby, medan söslingen (1/2 skilling, 6-penning) präglas först 1554. På en ytterst sällsynt hvid från sent 1400-tal finns kungens (Hans) namn utsatt, med titeln (på latin) IOhES D G R DACIE - ”av Guds nåd, kung av Danmark”, eller ”danskarnas kung”.

Sören Norby sätter ut sitt namn, SEVERIN NORBI, på sina mynt, men han avstår från att explicit ange någon titel. Åren 1535-37 utges en serie skillingar som saknar myntherrens namn och titel. En sista emission mynt för ön utges 1554 (slagna i Köpenhamn), och på dessa återfinns Christian III:s namn och titel – CHRISTIANVS D G DANOR REX (eller varianter därav). Lensmanden Jens Billes i endast 2-3 exemplar bevarade mynt från 1565 (av omdiskuterad nominal – möjligen en 8-skilling) har även det den danske kungens namn och titel – FREDERICVS D G DAN ET NO REX.

Det finns dock ytterligare två mynt som förtjänar extra intresse, varav det ena är en extremt sällsynt gote, utgiven av Erik av Pommern ca 1448/49, då han fördrivits från sina nordiska kungadömen och försörjde sig som sjörövare med Gotland som bas. Myntet har samma motivbild som de yngre gotarna, men på åtsidan kan man läsa REX ERIC GOTOR – han titulerar sig alltså som kung över Gotland/gotlänningarna.

Det andra myntet där någon gör anspråk på samma titel – kung över Gotland/gotlänningarna – är en variant av skillingen 1554, där Christian III, utöver sin titel som Danmarks/danskarnas kung, även explicit anger sig som kung över Gotland/gotlänningarna. Myntets inskrift lyder CHRISTIANVS D G DANOR GO REX. Myntet [Hauberg 148] är ganska ovanligt på samlarmarknaden, men absolut inte extremt rart. (En handfull exemplar har sålts de senaste decennierna, se bl.a. samling Frösell, nr 382.) Däremot kan man nog anse att myntet är extremt intressant!

Gorgon förvärvade nyligen ett exemplar av detta intressanta mynt. Inte direkt något topp-exemplar, utan snarare en ”fascinerande fuling”!

Trevligt i Borlänge

8 Apr 2017

Ännu en myntmässa avklarad – denna gång i Borlänge. Ett 10-tal handlare och samlare hade dukat sina bord med mynt och annan numismatica (och denna gång även lite filateli). Och samlarna svek inte – redan vid lunchtid hade man räknat in ca 100 besökare.

Lokalen var ny och enligt min åsikt bättre än den förra. Man hade även sett till att man kunde få en lunch (till rabatterat pris) på en närliggande restaurang. Bra initiativ av arrangörerna.

Utbudet av material var bra, och beträffande medeltid så blev Gorgon själv glatt överraskad av att kunna förvärva en sturetida halvörtug samt en gotländsk skilling. Oftast så är det ju mycket magert med medeltida material på dessa lite mindre mässor, men inte denna gång.

Så sammanfattningsvis – hatten av för Falu-Borlänge Myntklubbs eldsjälar!

Penningar med krönt A

1 Apr 2017

För drygt ett år sedan (2016-03-21) skrev jag här på bloggen om senmedeltida penningar med krönt S. Dessa kan delas upp i en äldre och på marknaden vanligt förekommande grupp, utgiven av Albrekt av Mecklenburg, samt en betydligt sällsyntare yngre grupp, utgiven av Karl Knutsson. Alla penningar med krönt S är slagna i Söderköping.

För penningarna med krönt A är situationen mera komplex; huvuddelen av penningarna kan med säkerhet föras till Västerås mynthus, medan en mindre grupp med stor sannolikhet är utgiven av Karl Knutsson i Åbo. Men bilden kompliceras av att det även förekommer några ytterst sällsynta penningar där såväl dateringen (myntherre) som myntort är osäker. Man får här konstatera att ibland är det bara så att tillgänglig information (mynten själva, samtida dokument, fyndkontext) inte räcker för att med säkerhet kunna säga att det är si eller så.

För datering och attribuering till myntherre och myntort kan myntens silverhalt ge ledtrådar; detta är dock inget som normalsamlaren kan utnyttja, utan det kräver tillgång till dyr mätutrustning. Men allt är inte hopplöst, då penningarna med krönt A även stilmässigt varierar, samt att olika bitecken använts. En sammanställning av de typer som finns i privata samlingar skulle kunna se ut så här:

Silverhalten anges i lod (16-delar)

Några ytterst sällsynta typer, KrAYIV, KrAYVa-b, har utelämnats i tabellen, då de dels är ytterst sällsynta och inga exemplar finns i privata samlingar, och dels saknas haltanalyser (bortsett från KrAYVb, som är endast 3-lödig). Dock torde alla dessa vara sena präglingar, och troligen är de alla slagna efter 1497.

Notera att Malmer inte skiljer på bitecknen rosor och stjärnor i sin analys av dessa mynt. Det finns också skillnader i kronans utförande mellan penningarna med rosor resp. stjärnor som bitecken.

I privata samlingar är vissa penningar med krönt A vanliga, medan andra är rara eller extremt rara. Medan säkert ett 100-tal exemplar av Albrekts penningar finns på marknaden, så torde Karl Knutssons Åbo-penning och Sten Sture d.ä. penning endast finnas i ca 20 exemplar vardera i privata samlingar. Ännu sällsyntare är Eriks penning, där jag noterat strax under 10 exemplar. Brita Malmer noterar endast 4 resp. 2 exemplar av KrAYIII resp. KrAYIIb i museisamlingar och fynd, och i privat ägo känner jag till två exemplar av KrAYIII, och ett ex av KrAYIIb. På grund av dessa mynts extrema sällsynthet skall också attribueringarna betraktas som sannolika (eller i alla fall möjliga), men absolut inte bevisade.

Nedan finns bilder på alla ovan nämnda mynttyper. Läsaren uppmanas studera inte bara bitecknen, utan även stilskillnaderna på mynten – notera särskilt skillnaderna i kronans utformning mellan Karl Knutssons och Sten Sture d.ä.:s penningar.

MISAB 21+22

27 Mar 2017

Nu har stridsdammet lagt sig efter drabbningarna på MISAB 21 och MISAB 22 i helgen. Som vanligt trevligt och mycket spännande. Första dagen var salen nästan fullsatt, men inte riktigt lika knökfull som på MISAB 20 i höstas; MISAB 22 på söndagen lockade något färre besökare än lördagens auktion, men salen var ändå drygt halvfull.

Budgivningen var båda dagarna intensiv, och mycket få objekt blev återropade (osålda). Hur gick det då för de medeltida avdelningarna, som denna gång innehöll ett flertal mycket trevliga objekt?

Rent generellt så kan man nog hävda att den tendens med något dämpade priser som jag observerade redan på MISAB 20 höll i sig. Det stora flertalet mynt klubbades till ungefär förväntade priser; några betalades naturligtvis mycket bra – andra såldes förmånligt för köparen. Om man skall generalisera (vilket alltid är lite riskfyllt) så är min bedömning att priserna på örtugsmynten var något dämpade, medan andra grupper av mynt betalades bättre.

På MISAB 21 kunde man notera att Anund Jakobs penning nådde höga 86.000 kr (vilket med påslag blir drygt 102.000 kr). Även den vackra och mycket rara Birger Magnusson obolen betalades bra – 47.000 kr, vilket dock kändes högst motiverat för den bäst bevarade obolen i privat ägo. Bland örtugsmynten nådde en trevlig örtug med årtal 1478 goda 13.000 kr, medan den mycket rara örtugen 1512 med bred krona nådde 21.000 kr – bra betalt för båda, men med tanke på kvalitet och raritet välmotiverat. Albrekts äldsta örtug med kungahuvud klubbades å andra sidan mycket billigt för 3.600 kr. Denna gång utbjöds även ett ovanligt rikt utbud av Svante Nilssons inte alltför vanliga halvörtugar – priserna blev genomgående dämpade. Jag förvånades även över att Sten Sture d.y.:s mycket sällsynta halvörtugar LL 11, 12a, och 12b  såldes för utrop eller – LL 11 – obetydligt däröver.

De senmedeltida penningarna med krönt kungahuvud eller krönt bokstav har under de senaste åren intresserat allt fler samlare; bortsett från ett fåtal typer är ju de flesta rara eller mycket rara. På MISAB 21 sattes nog nytt prisrekord på en mycket sällsynt penning med krönt huvud, LL 11 (Malmer KrHYIV), vilken troligen är slagen av kung Hans; den betalades med hela 10.500 kr. Likaså slogs med råge ett nytt prisrekord på penningar med krönt A – ett exemplar av LL XXXIII1e (Malmer KrAYIIb) nådde hela 16.500 kr. Imponerade!

Utbudet av medeltidsmynt på MISAB 22 var mera begränsat, och endast ett fåtal mynt på denna auktion var mera spektakulära. Dyrast bland medeltidsmynten blev som väntat ett vackert exemplar av Hans Stockholmsörtug LL 1: den klubbades för 24.000 kr, vilket måste betraktas som ett bra pris för köparen. Övriga medeltidsmynt klubbades väl ungefär till förväntade priser, med några få undantag.

Notera att på ovan angivna priser tillkommer 18.75% om inte annat angivits explicit. Prislistorna har publicerats på MISABs hemsida för den som vill studera prisbilden mera i detalj.

MiM-mötet i Strängnäs

19 Mar 2017

Igår var det MiM-möte i Strängnäs. Ett 60-tal medlemmar i de sju till MiM anslutna myntklubbarna hade valt att prioritera detta framför andra trevliga helgaktiviteter. Utöver trevlig samvaro och en utmärkt lunchbuffé, så var dagens huvudnummer en myntauktion, där ca 500 objekt lämnats in av medlemmarna i de sju klubbarna. Budgivningen var på vissa objekt livlig, medan intresset för andra objekt var lite svalare. Rent generellt så får dock auktionen betraktas som lyckad. Man kan nog som en generell observation konstatera att en del objekt nog hade åsatts ett något för högt utropspris, vilket ju som bekant lägger sordin på budgivningen.

Hur som helst så skall Strängnäsklubben ha all heder av arrangemanget! Stafettpinnen överlämnades till Numismatiska Klubben i Uppsala, som alltså ansvarar för MiM-träffen 2018.

Om myntauktioner "live"

16 Mar 2017

(Nedanstående text publicerade jag redan 2012 på min blogg. Den förtjänar att upprepas. Så med smärre korrigeringar och tillägg passar den även våren 2017!)

Om drygt en vecka är det offentlig myntauktion i Stockholm. Myntauktioner i Sverige AB – som oftast kallas bara MISAB – anordnar sin 21:a och 22:a offentliga auktion. Är du intresserad av mynt eller andra numismatiska objekt skall du naturligtvis planera in ett besök! Det finns många goda skäl att besöka en myntauktion ”live”. MISAB arrangerar ytterligare en auktion senare i vår, och även Myntkompaniet/Philea bjuder in till myntauktion den 6 maj. Myntauktioner arrangeras också av de flesta av landets aktiva myntklubbar.

Du behöver inte alls vara myntexpert eller ens ha ambitionen att köpa några mynt för att det skall vara en god idé att besöka såväl visning av auktionsobjekten som själva auktionen. Offentliga myntauktioner har många fördelar framför anbudsauktioner och internetauktioner.

1. Det är lärorikt! Auktionsvisningarna är ett gyllene tillfälle för samlaren att kunna studera många olika typer av objekt ”hands-on”. Och andra mera erfarna samlare delar (oftast) gärna med sig av sitt vetande.

2. Det är trevligt! Man träffar likasinnade från hela landet, och trots att man ibland konkurrerar om samma objekt, så är den kollegiala stämningen oftast mycket god. Ta gärna tillfället i akt att diskutera mynt med andra samlare över en god lunch. (Auktionerna har alltid ett lunchuppehåll, om de pågår hela dagen.)

3. Det är mycket spännande! Få saker ger adrenalinkickar av samma styrka som att fajtas om hett åtrådda objekt till den egna samlingen på en auktion. Och ibland lyckas man ju t.o.m. vara den som sist tar ner budspaden efter att ha gått vinnande ur en budstrid!

Se också till att inhandla en katalog, eller skriv ut den från auktionsfirmans hemsida. Auktionskataloger är oumbärlig referenslitteratur när man vill ta reda på vad ett specifikt mynt faktiskt brukar kosta, vilka kvalitéer som oftast förekommer och hur sällsynta eller vanliga mynten är. Ett gott råd är att i katalogen anteckna dina egna små funderingar om de objekt som intresserar dig – såväl från visningen (t.ex. om kvaliteten är korrekt satt), som från auktionen (hur många bjöd, vem köpte, klubbat pris, etc.). En sådan katalog med noteringar är i längden betydligt intressantare än en ”ren” katalog i perfekt nyskick.

MiM-träffen 18 mars

6 Mar 2017

Det samarbete mellan sex myntklubbar som jag tidigare skrivit om – Mynt i Mälardalen, förkortat MiM – har nu utvidgats med ytterligare en myntklubb – Falu-Borlänge Myntklubb. Så en mera korrekt tolkning av MiM är numera Mynt i Mellansverige!

Samarbetet manifesterar sig rent konkret i att varje år står en av klubbarna som värd för en gemensam auktion där varje klubb lämnar in ca 70 objekt. Med sju medverkande klubbar blir det alltså ca 500 objekt att kämpa om. Under gemytliga former avnjuts även en gemensam lunch. För att medverka på denna tillställning krävs att du är medlem i någon av de sju klubbarna.

År 2017 är det Strängnäs Myntklubb som är arrangör, och MiM-träffen arrangeras den 18 mars.

Utöver ovan nämnda klubbar – Strängnäs och Falu-Borlänge – så är de i MiM ingående klubbarna: Stockholm, Sigtuna, Uppsala, Eskilstuna och Katrineholm-Flen-Vingåker.

Detta är ett lysande exempel på vad några aktiva myntklubbar kan erbjuda sina medlemmar, utöver det egna ”lokala” programmet, med ett ganska enkelt och anspråkslöst samarbete. Kanske kan detta recept även appliceras på andra delar av det numismatiska Sverige? Det finns ju (minst) ett 20-tal myntklubbar i landet?

Den moderna myntkatalogens föregångare

3 Mar 2017

I äldre tider användes ofta förteckningar över större samlingar som referensverk, t.ex. Stiernstedt, Oldenburg, Bonnier, Bruun, Antell, m.fl. Svagheten med detta var naturligtvis att ingen av dessa samlingar var ens i närheten av ”komplett”. Ibland nyttjade man även publikationer från 1700-talet – främst Brenner och Berch.

Ett första försök i modern tid till en mera komplett förteckning över de svenska mynten gjordes av Per Hanselli på 1870-talet. Hans Svenska guld-, silfver-, och kopparmynt 1522-1872 utkom 1876. Boken finns i flera upplagor. Nästa publikation med samma ambition – att förteckna alla mynt som finns, oavsett om de finns i privata samlingar eller museer – görs av Daniel Holmberg. År 1894 utges Mynt af guld, silfver och koppar präglade i Sverige och dess utländska besittningar 1478-1892. Ett tillägg publiceras 1899.

Sen händer inte så mycket förrän 1953, då mynthandlarna Harry Glück och C.-G. Hesselblad utger den första utgåvan av Årtalsförteckning över svenska mynt med värderingspriser, Gustaf Vasa – Gustaf V, 1521-1950, vilken med rätta kan betraktas som den första ”moderna” myntförteckningen. Ett helt nytt grepp var att inkludera värderingspriser, vilket naturligtvis var av mycket stort värde för de lite mera oerfarna samlarna. Boken utkom i många upplagor fram till tidigt 1980-tal. Vid den tidpunkten hade ”Årtalsförteckningen” fått konkurrens av referensverk utgivna av Ahlström ("SM-boken"), Tonkin (Myntboken), m.fl. Dessa används fortfarande, och behöver ingen närmare presentation. Samtliga ovan nämnda verk exkluderar dock den vikingatida och medeltida myntningen, med undantag för Myntboken som (översiktligt) behandlat dessa vart femte år sedan 1995. För de medeltida mynten är samlaren dock fortfarande i princip hänvisad till Lars O. Lagerqvists referensverk från 1970.

Som en ren kuriositet vill Gorgon här nämna två för de flesta samlare okända föregångare till Glück&Hesselblad, nämligen Svenska regenters mynt 1521-1945 av And. E.G. Nyström, och J.F. Johnssons Sveriges Myntväsen 1521-1948. Upplagan på dessa privat producerade och utgivna böcker torde vara mycket liten. Nedan visas dels böckerna, dels författarens förord till den sistnämnda boken.

Idag kom posten med katalogerna till MISAB 21+22

22 Feb 2017

Denna vår kan vi som gläds åt de medeltida mynten se fram emot en riktig fest i slutet av mars. Ty båda MISAB-katalogerna innehåller ett ovanligt trevligt utbud med medeltida mynt. Det finns allt från billiga penningar och örtugar till mera kostsamma rariteter. Det mynt som sticker ut mest är nog Anund Jakobs penning, SMH 617, där MISAB 21 kan erbjuda hågade spekulanter det troligen enda privatägda exemplaret av just detta SMH-nummer. Denna penning saknas f.ö. i Lagerqvists referensverk från 1970.

Var och en måste ju själv studera katalogen och välja ut de mynt som kan komplettera samlingen – sedan brukar det bli en tuff prioritering, ty de flesta samlare har ju budgetmässiga begränsningar.

Utöver Anund-penningen, så kan man notera att två av endast 5–6 privatägda oboler från Birger Magnusson finns med bland mynten på MISAB 21. Det är troligen första gången som två av dessa extremt sällsynta mynt utbjuds på samma auktion. Samma sak gäller Sten Sture d.y.:s halvörtugar från Västerås. Jag kan inte påminna mig att båda typerna tidigare förekommit på en och samma auktion.

PÅ MISAB 22 säljs Sten Ivarssons samling. Bland de mynt som sticker ut märks bl.a. den sällsyntaste av Magnus Ladulås götalandspenningar, och en ovanligt vacker örtug från Hans. Den som roas av numismatisk litteratur hittar också ett trevligt avsnitt i denna katalog.

Nu skall Gorgon sätta sig med katalogerna och en kopp kaffe, starta datorn och Excel, och börja prioritera bland godsakerna inom ramen för 2017 års myntbudget. Kan man ha roligare?

Vackra medeltidsmynt (1)

17 Feb 2017

Tidigare har jag skrivit lite om ”Fascinerande Fulingar”, d.v.s. svenska eller gotländska medeltidsmynt som trots ganska usel kvalitet och närvaron av skador, ändå platsar i samlingen p.g.a. historisk betydelse och/eller raritet.

Men det finns naturligtvis även medeltidsmynt i ”andra änden av skalan”. Nu måste man väl erkänna att genomgående är de konstnärliga/estetiska aspekterna på medeltidsmynten inte alltid något att skryta med, även om det faktiskt finns mynt som i sin enkelhet är mycket elegant komponerade.

Hur som helst – skönheten sitter ju som bekant i betraktarens öga (William Shakespeare). Vi får se hur många inlägg det blir i denna serie, men några skall jag väl orka med. Så håll till godo med mynt som Gorgon anser vara vackra, eller i alla fall av (för medeltidsmynt) i ovanligt god kvalitet.

Vi börjar med en gotländsk hvid från 1520-talet, LL B:II:5a. De flesta medeltidsmynt förekommer ju endast i låg kvalitet, men i undantagsfall så har mynt i mycket hög kvalitet bevarats till nutid. Detta är en mynttyp där jag noterat ett fåtal exemplar i ovanligt hög kvalitet; 01 eller bättre. Ett av dessa, möjligen det bästa, har hamnat i Gorgons egen samling. Myntet är inköpt på Hornungs auktion 23, nr 30. Där klassat som kvalitet ”0-01”.

En myntnörd berättar om sitt intresse...

9 Feb 2017

Gorgons blogg försöker alltid fokusera på det positiva med mynt och numismatik. Jonas Rundbergs pågående projekt kring de medeltida örtugarna har jag omnämnt några gånger tidigare. Idag blev Jonas intervjuad i radio - P4 Västmanland.

Detta är positivt! Håll till godo! Jonas berättar om mynt.